Processdokument 2

Processdokument 2

Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

Skolverkets Allmänna råd med kommentarer

Här följer en sammanställning av det jag fastnat för i texten och mina egna tankar om mitt utvecklingsarbetet, och kanske något som kan vara hjälpsamt för hela enheten.

Kvalitetsarbetets grundförutsättningar

Ett systematiskt kvalitetsarbete är en arbetsprocess som styrs av skollagen, förordningar och läroplanen. Allas delaktighet är en förutsättning för att gott resultat. Med alla menas huvudman, rektor, lärare, pedagoger, annan skolpersonal, elever och föräldrar. I min text här skriver jag om enhetens ansvar där rektor, lärare (pedagoger) och elever samverkar.

Kvalitetsarbetet ska vara ständigt närvarande på alla nivåer; övergripande på enheten, i arbetslagen och individuellt. Vi ska planera, följa upp och utveckla vår verksamhet. Har vi ändamålsenliga former för detta kvalitetsarbete? Efter en genomläsning av hela kommentarmaterialet ser jag utvecklingsområden inom vår enhets- och min egen verksamhet. Främst när det gäller min och allas förståelse och delaktighet inom kollegiet men också hur elevernas röster blir hörda.

Vad behöver jag göra för en mer målinriktad dokumentation, analys och uppföljning av mitt arbete och hur ser det ut hos mina kollegor? Allt hänger samman och är beroende av varandra för att skapa kvalitet.

I Skolverkets allmänna råd står följande frågeställningar som kan hjälpa till för att tydliggöra kvalitetsarbetet:

-          Hur fungerar ansvarsfördelningen?

-          Finns ett fungerande system för uppföljning och utvärdering?

-          Är formerna för dokumentation fastställda?

-          Finns en dialog med personalen om sambandet mellan förutsättningar,

genomförandet av utbildningen och måluppfyllelsen?

-          Har personalen tid för reflektion och analys av måluppfyllelsen?

Som personal behöver man kompetens, tid och stöd. Här är medarbetarsamtalet en viktigt mötespunkt för att identifiera utvecklingsområden. På enheten gör vi en hel del redan idag, men kan utveckla arbetet med enkäter, strukturerade samtal och observationer. Själv behöver jag använda olika verktyg mer utförligt, så som pedagogisk dokumentation, portfolio, eventuellt loggböcker och formativ- och summativ bedömning.

Elevernas delaktighet

Barnen har rätt till inflytande och ansvar. Hur kan vi utveckla elevernas delaktighet?  I mitt arbete kan jag vara hjälpt av rutiner för hur vi tar tillvara idéer och upplevelser som eleverna uttrycker om utbildningen. I utvecklingssamtalet ska de reflektioner och analyser barnen själva gör komma till uttryck med hjälp av sina vårdnadshavare. Eleverna kan också utöva inflytande genom elevrådet, matrådet och klassrådet. De svarar på enkäter och vi har olika samråd i klasserna. Jag skulle kunna ha fler strukturerade samtal med eleverna om deras tankar om utbildningen och vara mer lyhörd för enskilda elevers uttryck för hur de bäst lär.

   

Dokumentation

Den pedagogiska dokumentationen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. I de Allmänna råden om systematiskt kvalitetsarbete står följande:

                      ”På enhetsnivå är det ... rektorns ansvar att se till att det finns dokumentation som beskriver måluppfyllelsen. Hur förutsättningar och arbetsprocesser påverkar resultaten behöver framgå av dokumentationen. Framför allt är det viktigt att dokumentationen innehåller personalens gemensamma analys av vilka utvecklingsinsatser som enheten behöver genomföra för att uppfylla de nationella målen. Personalens möjligheter och förmåga till reflektion och dokumentation måste ses som en del av den professionella yrkesutövningen.”

Ovanstående citat visar hur viktig vår analys av verksamheten är och hur nödvändigt det är att ta med resultatet in i nästa planerings- och genomförandefas. Här har vi ett stort utvecklingsområde! Vi behöver vid skolstarten i augusti få tid till att titta på:

·         Förutsättningar

personaltäthet, gruppstorlekar, ämneskompetens, utbildning, fysiska miljön, ekonomi, kollegialt lärande, kompetensutveckling

·         Genomförande

arbetssätt, metoder, nationella mål, områden vi valt att fokusera, huvudmannens mål,

·         Resultat

personalens dokumenterade reflektioner och värderingar, vår återkoppling från eleverna, formativ och summativ bedömning, nationella prov, enkäter

Ett problem i sammanhanget är nog vårt fokus på görandet i vardagen. När vi är tillbaka efter sommaren vill vi planera upp vår verksamhet och ger oss inte tillräckligt med tid för att titta tillbaka och ta med gjorda erfarenheter från utvärderingen i juni.

De Allmänna råden föreskriver några frågeställningar för att identifiera utvecklingsområden mot ökad måluppfyllelse:

-          ”Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen?

-          Hur utnyttjas undervisningstiden?

-          Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas sammansättning?

-          Hur påverkas personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt barns utveckling och lärande eller elevers möjlighet att nå kunskapsmålen?

-          Har personalen tillräckligt med kompetens för att nå målen?”

De områden som speciellt nämns i texten är kunskapsresultaten, normer och värden och elevernas inflytande.

Beprövad erfarenhet

I slutet av Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete gör man en beskrivning av innebörden i ordet beprövad erfarenhet.

                      ”Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: alla erfarenheter är inte av godartat och därmed efterföljansvärt slag. Med en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än vetenskapligt genererat.”