Processdokument 2015-01-14

Processdokument 2015-01-14

Hur min förståelse av pedagogisk dokumentation har förändrats under kursens gång.

 

Min önskan när vi började kursen var att utveckla min förståelse och fördjupa kunskaper om hur barn bäst lär och att bli mer van vid digital produktion. Hur skulle kursen Pedagogisk dokumentation kunna hjälpa mig? Det mest centrala som har hänt är att jag kan överblicka skolarbetet bättre från en mer övergripande utgångspunkt än tidigare. Förut fanns en mängd delar som nu är sammanlänkade till en helhet.

 

Kunskaps- och elevsyn

Jag har fått fundera över min ursprungliga kunskaps- och elevsyn då boken Varför pedagogisk dokumentation, Lenz Taguchi (2013), flyttade mig tillbaka till början av mitt arbete med barn i slutet av 1970 och början av 1980. Det som har varit och alltid kommer att vara viktigt är att nå eleverna utifrån deras egen utgångspunkt i lärandet. ”Ett barn har hundra språk men berövas 99” sa Loris Malaguzzi för ca 40 år sedan. I dag är elevens delaktighet fortfarande i fokus och under utveckling. Vi pratar om eleven som medskapare och medkonstruktör. Vad är möjligt att förändra och vad är bra för vem? Är frågor jag lever med i vardagen. Här följer några delområden som blir till en helhet inom den pedagogiska dokumentationen.

 

Reflektion

I boken Den svårfångade reflektionen, Emsheimer m fl. (2005), tar författarna upp att reflektion är något som går på djupet. Inte det vi i dagligt tal ser som något mer ytligt, utan egna eller gemensamma reflektioner är något som i grunden kan förändra vårt handlande.

 

Systematiskt kvalitetsarbete

Det här området har tidigare varit lite svårt att greppa för mig. Nu glider det in i helheten från en mer konkret utgångspunkt. Det mesta som vi dokumenterar borde reflekteras och analyseras och sedan dokumenteras igen för att bli till underlag för nästa arbetsområde. Det är här vi har den stora problematiken. Att få till ett utvecklingsarbete där vi verkligen förändrar vår verksamhet till det bättre. Vilket är svårt då vi inte gärna lämnar det invanda och säkra för att pröva nytt, Lenz Taguchi (2013) och Emsheimer m fl. (2005). Allt nytt behöver heller inte vara bra.

 

Analys

Om vi blir mer vana vid att analysera våra gjorda erfarenheter och förstår dem ur ett mer beprövat utgångsläge, alltså jämföra med egna kollegors och andra enheters resultat, skulle vi bli bättre på att få elever att lyckas ytterligare med sitt lärande. Enligt Håkansson (2013) säger Skolinspektionen att skolorna är dåliga på att analysera vad resultaten beror på. Det tycks inte riktigt finnas inbyggt naturligt varken på skolor eller övergripande skolnivå hur vi tar vara på gjorda erfarenheter. Jag har blivit medvetandegjord om kraften i analysen och hur viktigt det är att planera in regelbundna gemensamma mötesplatser med kollegor.

 

Portfolio

Ett sätt att samla information är via portfoliometodiken. Lgr 11 är tydlig med att eleven ska vara ansvarig och huvudperson i sitt eget lärande. Lärprocessen ska vara i fokus och inte slutprodukten. Genom portfoliometodiken sker ett lärande och ett samlärande mellan elever. Det är också lätt för både elev och föräldrar att ta del av barnets kunskapsutveckling.

 

Formativ bedömning

I den formativa bedömningen blir eleven huvudperson. Det är när eleven förstår sitt nästa utvecklingssteg bedömningen blir formativ, Wallberg (2013). Detta är ett förhållningssätt lärare och elever har i sitt vardagsarbete och handlar mycket om elev- och kunskapssyn. Här är jag betydligt mer vaksam och medveten i dag över hur jag handleder eleverna i grupp eller enskilt och vilken rollmodell jag är för dem i mitt ledarskap.

 

IT-stöd

Jag hoppas genom att själv ha gjort en podcast kunna inspirera eleverna att göra egna inspelningar. De har i uppgift att två och två göra en podcast om sina livsåskådningar och sedan redovisa det inför klassen. Här bifogar jag en bild från klassrummet i åk 4. Mina elever går i år i åk 5 och alla har var sin iPad.

 

 

I vår klass är det inte tillåtet att ta bilder på varandra, men vi fotograferar våra arbeten. Den här är förhoppningsvis den enda som finns på nätet. Jag gillar bilden för den är full av aktivitet och beskriver en gemensam sammanställning på tavlan och elevernas dokumentation. Att det också finns bilder i bilden är lite roligt. Det är något jag ser efter att ha läst Den svårfångade reflektionen, Emsheimer m fl. (2005). Eftersom vi inte fotograferar varandra är vi begränsade och just därför är podcast en alldeles utmärkt IT-aktivitet hos oss. Jag ser fram emot elevernas redovisningar med stor spänning. Här kommer de nyanlända eleverna att få tala sina modersmål och med hjälp av modersmålslärare, få vissa delar översatta till svenska. Det passar bra då även de som inte hunnit tillägna sig ett utvecklat skriftspråk, kanske inte ens på sitt eget språk, kan delta under liknande förutsättningar.

 

Kollegiala samtal

Det är helt klart att vi pedagoger med åren blivit allt bättre på att samtala med varandra om elevernas arbeten. Vi har utvecklat vårt gemensamma språk och avsatt mer tid till sambedömning nu än tidigare. Det är här vi har den största utvecklingsmöjligheten för våra praktiker. När vi möts och pratar strukturerat om lektioners lärandeobjekt och elevers lärande.

 

Elevers delaktighet

I den litteraturen vi läst under kursen Pedagogisk dokumentation uttalas många gånger att elevernas ansvar och delaktighet är avgörande för hur det ska gå med deras lärande. Här är jag bättre idag på att ifrågasätta mig själv. Jag är mer uppmärksam på och medveten om hur elevernas delaktighet ska komma in i arbetet i förhållande till mitt ledarskap. Hur och när jag kan ta ett steg tillbaka. Mitt ledarskap ska vara tydligt och ramarna för vår verksamhet kända. Kontinuitet och trygghet skapar utrymme för det egna och gemensamma lärandet, Steinberg (2013).

 

Slutord

I dag efter genomgången kurs i Pedagogisk dokumentation ser jag ovanstående rubriker som delar i ett cirkelarbete där vi går från planering, till genomförande, reflektion och analys för att sedan planera nästa steg i elevernas lärande. Det absolut svåraste i ett utvecklingsarbete är att verkligen reflektera och analysera det som händer när vi gör som vi gör. Jag har kommit lite längre på vägen mot att verkligen göra Pedagogiska dokumentationer tillsammans med elever och kollegor. Jag har också fått en mer klar bild av det systematiska kvalitetsarbetet. Till detta har jag under kursens gång uppdaterat mig på aktuell litteratur inom området.

 

För en mer utvecklad och fördjupad sammanställning av varje delområde, se tidigare texter med etiketten Processdokument.

 

Referenser:

www.ellmin.se/video_forelasning.html

Emsheimer P., Hansson H,. Koppfeld, T. (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, J (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Lund. Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, H (2013). Varför pedagogisk dokumentation. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Fritzes

Steinberg, J (2013). Ledarskap i klassrummet, Handbok för arbetsro och effektivt lärande. Stockholm: Gothia Fortbildning

Wallberg, H. (2013). Formativ bedömning i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning.