Portfolio
– en personlig betraktelse
Bakgrund
Enligt R. Ellmin har begreppet portfolio
funnits i Sverige sedan 1994 och har sitt ursprung i 60-talets USA. Där bland
annat Howard Gardner arbetade för att
komma bort ifrån den månghundraåriga bedömarkulturen som hittills varit
rådande inom skolan. Man ville förändra det ensidiga fokus på produkt som
slutresultat och istället låta själva lärprocessen komma i fokus.
Till oss på min arbetsplats kom
portfoliometodiken genom Helena Moreau och Steve Wretman i början av
2000-talet. I min bokhylla i klassrummet hittar jag skriften Portfolio i skolan,
Användning och utvärdering från FortbildningsFörlaget. Jätteintressant läsning.
Jag minns hur komplicerat det var att
förstå Wretmans mycket akademiska föreläsningar och hur mycket enklare det blev
när vi omsatte teorin i praktiken och startade upp portfoliometodiken med
eleverna. Detta är mer än 10 år sedan.
På vår skola hade vi en så kallad röd tråd
från förskolan upp till klass 6, där eleverna valde ut och sparade sina arbeten
från år till år. Mina elever som gick i klass 4-6, fick efter hand ta över det
sista utvecklingssamtalet i 6:an. Vilken otroligt spännande stund det var att
tillsammans med föräldrarna bli inbjuden till utvecklingssamtalet som eleven
själv höll i. Vi gjorde en återblick som med tiden innehöll allt från första
året på förskolan till sista terminen i 6:an.
Det var under tiden med Lpo 94. Eleven
hade en digital del som innehöll ljudspår av inlästa texter på svenska och
engelska. Där fanns också bilder från slöjden. Den analoga delen sparades i en
mapp och innehöll texter på svenska och engelska, matematiska uträkningar, so
och no-arbeten och konstbilder. Eleven höll i hela samtalet själv och kunde
stolt beskriva sitt eget lärande från förskolan till åk 6.
Denna fantastiska vinst med att eleven
själv höll i sista utvecklingssamtalet i 6:an gick om intet när vi fick en ny
läroplan, Lgr 11. Tyvärr, är mätandets magi tillbaka i skolan. Vi har
Nationella prov som flyttats från 5:an till åk 6 och betygssättning som innebär
en myndighetsutövning. Den före detta skolministern Jan Björklund har pekat med
hela handen och skapat en så kallad kunskapsskola. Var tog elevens delaktighet
för sitt eget lärande vägen? Vi har på min arbetsplats tappat bort kontinuiteten
av insamlandet till portfolion. Vi pratar inte om portfolion på samma vis som
förr.
Nuläge
Skillnaden mellan den gamla och nya
läroplanen är i sak inte så stor. Fokus är att arbeta mot att göra eleven
ansvarig för sitt eget lärande och på så vis se sin egen utvecklingspotential.
Men det har tyvärr enligt mitt sätt att se det, blivit trängsel runt
läroplanens centrala innehåll som styr mycket av lektionernas upplägg på
bekostnad av elevens egna inre drivkraft. Jag vill påstå att det var enklare
tidigare att följa elevernas behov. Nu känns det ibland som om vi arbetar mot
att eleverna ska prestera bra i OECD:s olika mätstudier. På vilket vis är det
bra?
I Lgr 11 står tydligt att eleven ska
vara ansvarig och huvudperson i sitt eget lärande. De ska lära sig förstå hur
man utvecklar sitt eget lärande. Den förmågan betygssätts inte i sig själv utan
ingår som en av delarna inom varje tema- eller ämnesområde. Vilket innebär att
den formativa bedömningen som är ett framåtsyftande förhållningssätt, ska vara
ständigt närvarande. Här tänker jag också att portfolion ingår i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Om jag ser tillbaka på hur det var förr
och hur det är nu så har eleverna en större förmåga att kritiskt granska
varandras arbeten och ge bra feed back. Vi arbetar mycket mer med att plocka ut
kvaliteter ur elevsvar i texter och muntliga redovisningar inom alla
ämnesområden. På sätt och vis har portfoliometodiken trots trängsel från ren
kunskapsinhämtning ändå vuxit in som en integrerad del i undervisningen. Vi
pedagoger har också utvecklat vår förmåga att samtala kollegialt om
elevarbeten. Vilket stödjer en gemensam professionsutveckling.
Vad framtiden bär med sig är spännande
då vi på vår skola håller på att bygga upp en ePortfolio med hjälp av Unikum.
Referenser:
Moreau H., Wretman S. (2000), Portfolio i skolan, Användning och
utvärdering, del 2. Stockholm: FortbildningsFörlaget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar