Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation

Vad, hur och varför?

Inledning

I det dagliga arbetet i skolan behöver vi dokumentera, reflektera och analysera för att vi ska veta att det vi gör stämmer överens med våra styrdokument. Viktigt i sammanhanget är också att våra praktiker utvecklas i förhållande till elevunderlag och det omgivande samhället. Det är både spännande och krävande att undersöka och utveckla sin praktik.

Styrdokumenten

I Lgr 11 står det att:

”Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmet samt informera rektorn,”  vidare ”vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.”

Detta innebär att det dagliga arbetet i klassrummet ska dokumenteras på ett sådant sätt att det visar elevernas förförståelse, lärande och resultat.  För att kunna göra en allsidig bedömning är kollegialt samarbete viktigt. Jag reflekterar och analyserar enskilt elevernas och mitt arbete. När vi sambedömer elevarbeten ökar förståelsen ytterligare.

Ett annat styrdokument är Skollagen. I Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet (2012) står att allas delaktighet är grundläggande för kvalitetsarbetet. Det som är speciellt viktigt för mig som lärare är elevernas delaktighet under vardagen och informationen mellan hem och skola. Att utvecklingssamtalet blir den mötesplats där vi kan samtala om hur elevens förmågor utvecklas. Där föräldrarnas perspektiv också tas in.

Jag frågar mig: Ser vår dokumentation ut på så vis att det ger en allsidig bild av barnet? Är eleven delaktig så att han/hon förstår sin nästa utvecklingszon? Hur tydlig är min handledning? På vilket sätt tar kollegiet på min arbetsplats del av varandras kunskap, information och erfarenheter?

Pedagogisk dokumentation

Lenz Taguchi (2013), säger att dokumentationen blir pedagogisk först när vi börjar reflektera, alltså tänker och diskutera det vi ser, hör och läser.  Hon säger vidare att pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation. Hur förhåller jag mig till det jag ser i min/elevernas dokumentation? Här följer ett exempel:

Det finns ett diagnosmaterial inom läsutveckling som vi använder oss av varje höst på min skola. Det är specialläraren som tillhandahåller materialet och jag som klasslärare genomför testerna med eleverna. Resultatet visar sig enligt en stanineskala och jag kan där se mina elevers läsfärdigheter utifrån avkodning, läsförståelse, stavning och ordkunskap. Sammantaget får jag en god bild av elevernas samlade kapacitet.

Detta ger mig en förståelse av varje elevs individuella behov men också mer allmänt vad som är hela klassens nästa utvecklingszon. Genom att läsa av resultatet ser jag nästa utmaning för den enskilde och för klassen. Detta läggs till tidigare gjorda reflektioner och analyser utifrån annan dokumentation som t ex matriser och omdömen. Nästa steg är att kommunicera mina reflektioner och analyser på ett sådant vis att eleven uppfattar det som framåtsyftande. Jag behöver också samtala med kollegor, speciellt vår speciallärare och meddela rektor för önskemål om eventuella organisatoriska förändringar.

Formativ bedömning

I boken Formativ bedömning skriver Wallberg (2013) :

”Formativ bedömning är att jobba för att eleven ska förstå syftet med uppgiften och hur arbetet ska gå till, hur det kan bedömas på olika sätt, hur bedömningen kan påverka slutbetyg, hur bedömningen kan skapa nya vägar att nå målen samt hur undervisningen fungerar. Fokus i formativ bedömning ligger alltså på förståelse.” ... ”om eleven inte har förstått har ingen formativ bedömning skett.”

Dokumentationen kan aldrig vara viktig för sin egen skull som ett juridiskt dokument, utan måste vara en del i det pedagogiska arbetet. Syfte och mål med lektioner och undervisningsområden måste kunna uppfattas av eleverna. En viktig del i det formativa förhållningssättet är hur frågorna i handledningen formuleras både muntligt och i de skriftliga delarna. Frågorna ska vara öppna och locka eleven till lust att arbeta vidare.

Det cirkulära lärandet

I vår tid tänker vi oss ofta att livet är linjärt, med födsel som en början och döden som ett slut. Helst lutar kurvan lite uppför från vänster till höger. Känns bilden igen? Vi vill gärna komma vidare och fort ska det gå.

Förr i världen levde människan nära naturen och uppfattade istället livet som cirkulärt. Årstider kommer och går och för bronsåldersmänniskan kan döden ha uppfattats som en resa tillbaka till livet. Vad jag vill peka på är att vi kanske har lite svårt i vår tid att arbeta cirkulärt. I figur 1 (se nedan) tänker jag mig ett cirkulärt arbete där vi gör en pedagogisk planering, genomför lektioner, reflekterar enskilt, med elever och med kollegor för att sedan analyserar resultaten. Vilket här innebär att kritiska punkter i elevers lärande blir synliga för att sedan starta upp en ny planering som ligger till grund för nästa lärandeobjekt eller område.

  

Figur 1.

Jag tänker utifrån en cirkel för varje lektion, tema eller ämnesområde. Cirkeln kan vara en veckas arbete, hela temaperioder, terminen eller läsåret. Cirkeln blir till en spiral då inte bara tidsaspekten är cirkulär utan även involverar alla nivåer i skolan, så som individ, grupp och organisation. Man kanske kan kalla det för en hermeneutisk spiral.

I boken Den svårfångade reflektionen (2005) säger Emsheimer att ”Ordet reflektion används ofta på ett sånt sätt att det många gånger kan bytas ut mot fundera, överväga, ta i beaktande, medvetandegöra.” Han problematiserar och menar att reflektion går mycket längre och -som jag förstår det- säger att det är en känslomässig process där man ”bråkar”(mina citattecken) med vardagssituationer. Han skriver: Med Dewey ska vi alltså få bättre syn på det som ”förvånar oss” eller ”gör oss perplexa”.

Det som är riktigt svårt är att från analys ta med gjorda erfarenheter in i nästa arbetsområde. Förändringsarbete eller utvecklingsarbete är komplicerat. Det sker inte av sig själv utan kräver ansträngning och en vilja att se sig själv utifrån andra utgångspunkter än det för givet tagna. Vi behöver ge oss själva mer tid till att se över vår dokumentation. Beskriver den det vi behöver för att som styrdokumenten säger;  allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och utnyttja all tillgänglig information, (se tidigare citat från styrdokument). Vad blir mitt nästa steg i arbetet med elevers måluppfyllelse?


Litteratur
Emsheimer, P., Hansson, H., Koppfeldt T. (2005).  Den svårfångade reflektionen. Lund : Studentlitteratur
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Gleerups Utbildning AB
Skolverket (2012). Allmänna Råd, Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: www.skolverket.se
Wallberg, H. (2013). Formativ bedömning i praktiken. Gothia Fortbildning AB

2014-10-14
Eva Theliander
Pedagogisk dokumentation